she would never had to know what it's like when your heart breaks

Just nu känns allt bara skit. Punkt.

I can't really do a damn thing

Idag har mina tankar fått sväva lite för fritt. Inte bra alls. Plus att mitt ätande är helt upp fuckat. Usch, kan inte allt bara bli som det var förr?


I don't feel like I am strong enough

Dagen började jättebra, men nu har mitt goda humör försvunnit. Jag tänker alltför mycket idag. Och drömmarna jag drömde inatt hjälper ju inte till direkt. Jag börjar bli så frustrerad på att jag inte bara kan släppa/glömma allt. Det förstör bara mina dagar när jag går runt och tänker på det.


här finns så mycket vackert som jag inte kan se

Melissa Horn spelar på, solen skiner och jag är på ett konstigt humör. Ena stunden är jag glad och sen börjar jag tänka för mycket och humöret sjunker. Jag tror inte det är bra att jag är ensam just nu, men på ett sätt är det ganska skönt. Jag behöver tänka över situationen, men jag vill inte. Det känns så konstigt.
Men det här ska nog bli bra det också, fast det kanske inte känns så just nu.



Jag saknar tiden då allt inte var så komplicerat.

Du säger att kärleken aldrig var till för dig, att du aldrig känt vinden högt över trädtoppen

Egentligen har jag ingenting att blogga om, men jag kände för att blogga ändå.
Jag sitter här i min ensamhet och tittar på Austin Powers. Felicia for härifrån för en stund sedan och nu har jag ingenting att göra, men det är skönt det också.
Mitt humör de senaste dagarna har gått från att ha varit helt okej till att jag varit arg och nu vet jag inte riktigt hur det är. Det är ganska "neutralt" eller vad jag nu ska säga.


(saknar EC)

-

weheartit

There are days every now and again I pretend I'm okay

Varför känns allt så jobbigt just nu? Jag har ingen anledning till att må dåligt, men ändå är mitt humör i botten. Det är jättejobbigt. Jag vill vara glad, inte nere. Ibland blir jag bara så trött på att visa mig stark hela tiden, men det känns som att jag måste vara stark för mina vänners skull. Det finns de som mår sämre än vad jag gör, så det känns som att jag måste finnas där för dem, och då kan jag inte vara svag...
Nåja, det blir väl bättre snart (hoppas jag). Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till..

Förlåt att jag skriver dethär, men jag måste skriva av mig någonstans, och bloggen var närmast. Hoppas det inte stör alltför mycket.

Nyare inlägg
RSS 2.0