I'm waiting for the day

Ibland tror jag att jag har alltför lätt för att börja tycka om människor. När jag dessutom ibland tror att vissa personer tycker om mig lika mycket som jag tycker om dem blir jag oftast bara besviken, för så är inte alltid fallet. Samtidigt har jag svårt att lita på människor. Förr gick det bättre, men nu är det svårt. Så jag tycker om människor, men jag litar inte på dem, vilket är smått jobbigt.



Att sitta ensam på en klippa och titta på solnedgången är fint. Tankarna får flöda fritt, vilket kan vara ganska skönt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0